Littérature&PoésieS tchawith

Asefru s tcawit jar n imessenda d yigli

Yeqqar Ṛuji Gaṛudi azal am Ṛebbi d igli , neggur ɣer-s ur t-neṭṭawwaḍ u am-in isefra neggur ur neṭṭawwaḍ mbeṣṣeḥ ma neɛlula deg messenda u neṭṭef deg ceṭṭabi, ur neggur ur netɣima deg mkan-neɣ xaṭeṛ amedwal ur iṭṛaja-ca imeɛfan.

U baca ad utlayeɣ ɣef isefra ad afeɣ iman-inu jar n tilawt teṣṣemɛaṛ d usirem ur s-d-ufiɣ-ca awalen a t-ilaymen xaṭeṛ ur tenjameɣ-ca ad wen-d-iniɣ matta ay yella usefru mbeṣṣeḥ ma sliɣ-as ad t-ɛeqleɣ mammek ay yeqqar Filib Ṛuṭ , u ammin nejmeɣ ad d-wehhiɣ ɣef yigli ad tarjayeɣ seg herrar ay yttenḍen jar n imedyazen icawiyyen niɣ seg sefra-nsen a sliɣ aged ma drusen , u da ad d-serseɣ ixfawen n temmansa mebla ma ad riɛeɣ id n iẓuṛan niɣ ad ferfreɣ id n iɛuṛaf.

Ɣef umezwaru ad nebda ɣef tutlayt s wudmawen-nes isnin , amezwaru tutlayt n tira s umatta u da ɣer-neɣ d tcawit , di tutlayin n dunit kul bzayed ad nsemma baca ad tban ma d taɛṛabt d taɛṛabt, ma d taṛumit d taṛumit… mbeṣṣeḥ id n tcawit n ṛezzem labas n tacciwin unettellem inurar n imunnan , tcawit n temɣaṛin niɣ d tcawit lfuṣḥa !!?? mammek ad d-t-semman lbeɛḍ (ad ten-nyehda Ṛebbi) bla leḥya , niɣ d tutlayt-idin a ur nessin ur telli deg nnar ami qaren tamaziɣt (ḥaca tmaziɣt n weṭleṣ.).I imeddukal-neɣ n tmazirt d tcawit lfuṣḥa ad d-iniɣ tcawit d tcawit n yemma u ma d awalen ad neṛḍel , wellic n tutlayt mebla aṛṭṭal magga d tutlayt n lquran d tutlayin timezwura di dunit am tanglizit n Cikesbir d T S Ilyuṭ deg-s tesɛin si lemya d iṛeṭṭalen d tṛumit n Budlar d Higu deg-s settin si lemya d iṛeṭṭalen , u wa maci d almumi di teqburit xaṭeṛ taqburit tunṣibt d timnamin n tutlyt n masensen mani aged imer-din ur telli-ca n tmazirt a ɣef rezzun u imusnawen ilesnawen frant ya hwa, u yudan ay ymerrun ɣef imessenda u rezzun ɣef tcawit wern n yigli d yudan rezzun ɣef tutlayt-nsen di tutlayin n yudan , yeɛni xsen ad d-mrun s tcawit taɛṛabt niɣ taṛumit niɣ ad d-nini txemmamen  u tarjayen s tutlayt u xsen ad d-mrun s tutlayt, niɣ baca ad tennefrez mlih , tedren s tedlest u xsen ad d-mrun stutlayt tetsuqil tadlest tict qarin-as tcawit u yudan-aya ur ɣer-sen-ca n tiqet di tutlayt-nsen tayemmat u d wa ad ɣen-yawin ɣer udem wis sen n tutlayt u netta d tutlayt tasefrawant d tugniwin tifulkiwin mani lant sent n temsal tamezwarut isefra yqquṛen yečuṛen d les dos d annes mebla tugniwin u mebla irar s wawalen u mebla riḥt n tẓuṛi d uzawan n usefru, d temsalt tis sent d tamsalt n tiqt a ɣef utlayeɣ niɣ aṣṭeɛṛef s tutlayt-neɣ amma mammek ad d-tutlayen-t timɣaṛin u maci ilaq ad nemru taɛṛabt niɣ taṛumit s tcawit n sivil niɣ lfuṣḥa ay yṣedṛen i tedlest d tabeṛṛanit, ɣer-neɣ tadlest-neɣ, ɣer-neɣ tmuɣli-neɣ u ɣer-neɣ tutlayt-neɣ tasefrawant yeqqim ad nekkes tisergal iwalli cawi zdat n yiles, lmeɛna ilaq-aneɣ Buckin i tcawit am Buckin n trusit .

Wis sen d taɣessa d tmeɣṛuṭ , d azwar fella-neɣ ma mazal ɣer-neɣ imedyazen tebbin-d isefra s ṣedṛ d lɛajuz u tutlayen ɣef tefɛilat aged ma semman-tent lmizan niɣ isem yect , tamezwarut taɣessa-ya n isefra n taɛṛabt n zik-idin u aged netni frant si labas id n Badr Cakir Sayyab d Naẓik Lmalayika mɣir wḍen ass-a ɣer Adunis u nečni werɛad nelmum-asen deg leqqaḍ, yerni taɣessa n isefra n dunit d tɣawsa tict xlaṣ u si labas a terg si leqwaleb iqdimen si lweqt n Budlar, u baca ad nerg seg gmiren n usammer d umalu ad nerzu ɣef tɣessa d tatrat neɣ d tamaḍlant s lemlaḥim-neɣ, u ma d tameɣṛuṭ mebla ma ad keṭṛeɣ tammansa ma Si Muhend u Mḥend imer-din isuref-aneɣ ass-a ilaq ad nsuref ma wellica xlaṣ tameɣṛut n AA d AB s tɣessa d tatrart mammek a nniɣ ad teṛẓ taɣessa ay iqeṛnen isefra s leɣna u ad nig igmiren banen jar n wudmawen n tsekla d tẓuṛi .

Wis tlata d asentel u da ad tban taqṣidt n imessenda d yigli mliḥ xaṭeṛ ma imedyazen imeqṛanen n dunit ẓṛṛen wern n yimal imedyazen-neɣ mazal lwin tikermin ɣer umezru n yigliden ay yeṭfen s yidammen n ayt ɛemmit-sen d tmazirt a ɣef ad mten, u ɣef tutlayt ɣef tmazirt ur sliɣ-ca ma Niṛuda yebbi-d ɣef teṣbenyulit niɣ Aṛagun ɣef tṛumit mebla ma ad utlayeɣ ɣef rwi n tsertit d umennuɣ d cuhada d sbayer d imessenda d uceṭṭabi d…da ur xseɣ-ca ad d-iniɣ i ymedyazen ɣef matta ad utlayen niɣ ɣef matta ur tutlayen-ca aged ma sarameɣ ad sleɣ i usefru n ucehhal mebla leḥya zdat ma ad mteɣ mbeṣṣeḥ xseɣ ad iniɣ belli aged ma asentel maci d netta ay yettigen asefru mbeṣṣeḥ mammek ad d-neẓẓi seg sentel asefru netta ay yettigen amedyaz .

U mebla ma ad nettu belli isefra maci d taẓuṛi n uḍewwaṛ d lɛeṛc niɣ n tmurt n icawiyyen isefra d tsekla kul d taẓuṛi ur tessin-ca igmiren ,u ɣef uneggaru ad wen-d-ɛawdeɣ awal n Filib Ṛuṭ : ur tenjameɣ-ca ad wen-d-iniɣ matta ay yella usefru mbeṣṣeḥ ma sliɣ-as ad t-ɛeqleɣ, u deg ḍṛiṣ-aya n imessenda d yigli ur xseɣ-ca ad ndewweḥ deg mkan-neɣ, ur xseɣ-ca ad nazzel wern n lemnam , xseɣ ad nig afriwen i imessenda d temzirt(maci tmaziɣt.) i yigli , xseɣ isefra ad t-neɛqel ma nesli-ten.

Kamel Tiḥmamin

Articles similaires

Bouton retour en haut de la page