S tchawith

Korea, Birmania,… Algeria !

Mačči d ayen zemren ad ffren wid iṭṭfen adabu. Tamurt n Lezzayer tekcem agraw n tmura igendlen tugdut. D tukksa n serr !

Deg ufran n tmura 2020 gar tmura anti yeddan akken iwata deg ubrid n tugdut (1), tamurt n Lezzayer tezga-d d tis 115 ɣef 167. Tella deg ugraw n ’catégorie des pays autoritaires’’, idis n tmura yezzin s uzagur i tugdut, i yizerfan n umdan.

Mačči d ayen illan d amaynut ; ẓran-t akk Izzayriyen, maca iban-d laâr-is ugar si tmura n umaḍal.

Ma yella ‘’tagelda’’ n Korea n Kim Jong-Un tettwassen deg umaḍal (amezwaru d jedd-is Kim Il-Sung si 1948, syin d baba-s Kim Jong-Il si 1998), ayen iḍerrun ussan-a di tmurt n Birmania izmer ad aɣ-yili d awehhi, d amedya akken ad nefhem ayen t-icerken akked wayen illan di tmurt n Lezzayer.

Di Birmania, at ukaskiḍ kksen adabu n tneɣlaft tamezwarut, Aung San Suu Kyi, win illan ibedd yakan s tafrent, ibedd jiniral Min Aung Hlaing deg umkan-is, zun d ‘’rebb Birmania’’.

Tiyita n at ukaskiḍ tban anda twehha : ur qbilen, ur qebblen ad ittwakkes udabu si gar ifassen-nsen nitni, talast deg unebdu 2021, am akken i yura di tmenḍawt n tmurt-nni.

Send ad awden ɣer ‘’coup d’Etat’’, zwaren sbedden-d akabar-nsen, akken ad yili di temsizzelt n 2020, sarmen ad qqimen deg udabu s wudem n ‘’tsertit taɣarimt’’. Tikli-nsen ur teffiɣ, acku d akabar n  Aung San Suu Kyi i yewwin nnig 70 % n tifranin.

Iqqim asen-d uqeẓẓul, ‘’coup d’Etat’’, am akken uɣen tanamit. At tmurt-nsen ur susmen, ur fkan afus, ass-a d imelyunen i d-iffɣen s talwit ɣer iberdan, di yal tiɣremt, akken ad d-yuɣal ad ibedd udabu n Aung San Suu Kyi.

Amek tadyant n Birmania i tefka anza ɣer tin n Lezzayer ?

D tukksa n udabu gar ifassen n at ukakskiḍ. Adabu issefk ad yili deg ufus n wid i fernen at tmurt di tafrent tazedgant.

Urar n at ukaskiḍ si 1962, s wudem n néo-FLN di tazwara, syin ɣer zdat deffir 1989, s ikabaren nniḍen i d-snulfan (MSP, RND, MPA, …), issaweḍ ɣer taggara-s, immečč cci n tmurt, uguren ttimɣuren.

Tura teddun s tḥila timaynutin akken ad sɣezfen abrid n udabu-nsen s umeddeḥ n ‘’la nouvelle Algérie’’, i yellan yakan d tiɣri n umussu n lḥirak, wid d-iffɣen ɣer iberdan si furar 2019.

Tasertit n at ukaskid yiwet. Ilmend ad beddlen abrid, ad ffɣen seg unnar n tsertit, di tallit deg tbeddel tegnitt di yal tamurt, ad qqimen deg unnar-nsen, nitni gan am di Birmania, qqazen rennun amek zemren ad ssinfen amussu n lḥirak, ad t-rren d abernus i udabu-nsen.

Tasarut n tikli-nsen d tikerkas, tettwassen : ‘’d afus aberrani, d timura n berra i d-isseqdacen Izzayriyen ad ilin d icenga n tmurt-nsen’’. Iffeɣ ubarud-nsen, ur ten-ittamen yiwen.

Atan wayen d-uran ussan-a di El Djeich : « l’armée nationale (ANP) a, « depuis le début des marches populaires, adopté une position de principe immuable, en se tenant aux côtés du peuple, en s’alignant sur ses choix et sur tout ce qui pourrait répondre à ses revendications,…. ».

Taɣuri n wayen yuran tebrez : issefk Izzayriyen ad rren lxir i l’ANP, mi ur tenɣi 10 000 neɣ 50 000 neɣ ugar n Izzayriyen i d-iffɣen ɣer iberdan s talwit di yal tiɣremt akken ad ikkes udabu aserdas, ad ibedd udabu aɣarim, « Etat civil, pas militaire’’. Awal n ugdud ifra.

At ukaskiḍ ur qbilen ad ilin d Izzayriyen am ugdud Azzayri. Nitni llan si 1962 nnig Izzayriyen, ad qqimen din afella, nnig Izzayriyen.

Ayen nniḍen ɣer zdat akk d tiḥila :

  • am tafrent i gan ass n 12/12 anda sbedden aselway uberwaq, ad kerzen yis,

  • am taɣdemt taserdast n Blida (tribunal militaire), anda sekcamen yal aggur yiwen jiniral neɣ sin i yukren imelyaren,

  • am tiɣri n usekkak di El Djeich, anda sɣalen ɣer tmura n berra, zun syin i d-kka ucengu, netta acengu n ugdud d adabu-nsen nitni.

Tiḥila n udabu n wass-a ur zmirent ad ffrent ayen illan, ur zmirent ad ffrent iṭij s uɣerbal :

D timrawin n imeḥas illan di yal tamnaṭ n tmurt,

  • acku  ffɣen-d ɣer ubrid i tikli s talwit,

  • acku refden gar ifassen-nsen annay amaziɣ di tmurt tamaziɣt

  • acku uran tikta-nsen di facebook neɣ deg wanda nniḍen, d azref-nsen,

taggara cuddent-ten deg ucekkal, ttewten, ttwaḥeqren, kksen fell-asen serr, icban Walid Nekkiche akked timrawin nniḍen am Walid, ɣas ur d-nnin, i yessaramen azekka tamurt n Lezzayer ad tili gar 10 tmura timagdayin timezwura, mačči d tis 115.

D asalu-nsen ad iddun akken ad ikfu laâr ɣef tmurt n Lezzayer gar tmura. D asirem n yilmeẓyen Izzayriyen.

Aumer U Lamara 

Timerna / Notes :

1) Index 2020 de démocratie dans le monde : l’enquête évalue annuellement 167 pays sur la base de cinq critères : processus électoral et pluralisme, fonctionnement du gouvernement, participation politique, culture politique démocratique et libertés civiles. Algérie 115 eme, dans la dernière catégorie, des régimes autoritaires.

https://www.tsa-algerie.com/classement-des-democraties-lalgerie-dans-la-pire-des-categories/

Articles similaires

Bouton retour en haut de la page