S tchawith

Ayen i d-tessuli tegrawla n furar 2019, d ayen ur izmir ad ikkes udabu

 

 

 

 

 

Agbur.

            Tazwart

  1. Lezzayer si 1962 ar ass-a
  2. Tikli n talwit, tikli n tegmatt, tikli n twacult
  3. Anay amazigh akked wanay n Lezzayer zdin am iḍudan ufus
  4. Tutlayin n ugdud uɣent tanemmast (tamaziɣt akked darǧa)
  5. Imdanen ɣas mgaraden di tikta n tsertit, neɣ di ddin…
  6. Akud (lweqt) di tegrawla n furar 2019
  7. Tamurt n Lezzayer mačči d tamurt n imukar
  8. Ilaq ad tbeddel tmurt tikli – Paradigme amaynut
  9. Taggara – Anda i nessaweḍ ass-a ?
  10. Résumé (en français).

 

 

Awal amezwaru :

Ad rreɣ tajmilt tameqqrant i yimeḥbas-nnaɣ, wid illan di yal acekkal (lḥebs), di yal tamdint n tmurt. Ama d wid ittwaṭṭfen di tegrawla, ama d yal ameɣnas n tugdut iteddun akken ad tseggem Lezzayer. D nitni i yellan deg ubrid n yiseɣ, d nitni i yernan ccan i tmurt n Lezzayer.

Ma d wid i ten-yurzen, amur ameqqran neẓra-ten umsen, taggara ad kecmen deg umkan n imeḥbas-nnaɣ, ass-a neɣ azekka. Mačci d taɣennant, macci d ttar, d taɣdemt n tidett i nessarem ad  tbedd azekka di tmurt-nnaɣ.

 

Ayen ad d-nini ɣef umussu (Hirak / mouvement de dissidence populaire).

« Amussu n furar idda, yettimɣur, issihriw asalu-s si smana ɣer tayeḍ, seg waggur ɣer wayeḍ, iteddu akken yufa nebla adway ur nessuffuɣ, iẓer ɣer zdat akkin i tḥila n udabu. Yiwen wugur ur as-irgel abrid neɣ ad t-issinef seg ubrid-is, ama d lḥebs n yemdanen, tiḥila n yal udem, asiged n ukaskiḍ. Agdud Azzayri yedda deg ubrid-is amzun kra ur yelli. Ass-a, d lawan n tuddsa iseggmen akken tagrawla n ugdud ad trekkel iman-is, ad tebnu abrid n tugdut, ad terr ccan akked tejmilt i wegdud yenḥafen ama di tegrawla tameqqrant n 1954, ama si timmunent n 1962.

Numen ad teffeɣ tegrawla n wass-a ɣer tafat, neẓra ad ternu ccan i tmurt-nnaɣ ger tmura, ad tessiɣ i tmura n Tmazɣa, ad teg asalu ameqqran ad aɣ-isdduklen akken ad neddu, nezdi zun d yiwen, deg ubrid umezruy n imezwura-nnaɣ. Ma nunef fell-as ad aɣ-zzmen. D anza-nsen i d awal-nnaɣ ». (tukksa si tezrawt (charte citoyenne) « I Lezzayer tilellit tamagdayt »).

 

Tazwart :

Ayen ad d-nini ass-a zdat-nwen, d win i d-isdduklen ayen i neẓra s wallen-nnaɣ, i nesla di yal tikli deg nella, neɣ i neɣra di yal tira n imussnawen segmi tekker tegrawla n furar. Ad newwet akken ad nessif tamegra, akken ad d-yifrir wayen d-tessuli tegrawla n talwit.

Numen aṭas tagrawla mačči d tagut tafessast ara yawi waḍu azekka. Neẓra, d ayen a yeddren, ad yefk imɣi. Nekkni numen azar-is d win ad igen abrid ad d-iqqimen, ad iddu deg-s lǧil d-iteddun.

 

Deg wawal-nnaɣ, ad neddu asurif asurif seg umdan Azzayri amek iẓer iman-is, amek iẓer tamurt-is ger tmura, azal n wawal s tutlayt-is mi tekkes tekmamt i yerra udabu, iseɣ iga i wanay (taâllamt) n tmurt-is, asalu n talwit deg yedda i yessihriwen ugar… taggara d asirem ameqqran n tumert (n liser) i d-izzin ɣer tmurt, d win i yeččuren ulawen.

D wa i d asalu n wawal-nnaɣ zdat-nwen.

 

  1. Lezzayer, si 1962 ar ass-a.

Di yal amkan, di yal tamurt, amdan issaram ad ittwaqader ger yemdanen am netta di tmurt-is, gar-as d udabu akked yal asaḍuf (lqanun) i ten-icerken.

Anda i tebna tmurt ɣef miḥyaf akked tḥila, anda ur illi leqder, ur llin izerfan, d win i  d abrid ɣer tnekriwin i d-igellun taggara s twaɣyin timeqqranin, lḥebs akked nnger.

 

Di 60 iseggasen n udabu n FLN akked yerbiben-is, ihudd yiseɣ-nni n 1962 (prestige, image de sacrifice, capital de crédibilité, …). Inger akk wayen d-ssasen Izzayriyen i d-ikkren ad kksen ɣef tmurt-nsen tabarda n temhersa (Listiaâmer) n 130 iseggasen akked 3 leqrun iberkanen n Terk, ternuḍ akkin.

 

Deg iseggasen-nni n 1970, yunag yiwen ilemẓi Azzayri ɣer tmurt n Japon. Mi yemmeslay akked yiwen Ujaponi (s teglizit), inna-yas ansi yusa, si Tferka. Winna yerra-yas-d : « Di tmurt n Tferka, sliɣ kan s yiwet tmurt, l’Algérie, wid igan tagrawla tameqqrant, wid nni iteddun ɣer tmettant ɣef tmurt-nsen, ur ttagaden… ».

 

Ass-a, adabu n FLN akked ‘’At Ukaskiḍ’’ issaweḍ armi ḥeqren Izzayriyen iman-nsen gar tmura. Wid illan di tmurt ssaramen ad nnejlin, wid illan di lɣerba ttetḥin s tmurt-nsen. Di Fransa neɣ di timura n Urupa,  acḥal d win i yerran iman-is d Atunsi neɣ d Amerruki  anda ixeddem, neɣ yal tikkelt ad ten-id-isteqsi yiwen anta i d tamurt-is.

 

Ass-a, tanekra n furar deg ubrid n talwit (silmiya), di kra n wagguren terra-d amur ameqqran seg yiseɣ-nni inegren… Γas abrid iggunin mazal-it ɣezzif.

 

  1. Tikli n talwit, tikli n tegmatt, tikli n twacult.

Mi bdant tmesbaniyin di yal tamdint, si Kherrata ɣer tin n Lezzayer armi d anẓul ameqqran n Seḥra, iban-d wegdud n Lezzayer iddukel, iteddu s talwit, s leḥder,  isuɣ ɣef izerfan-is akken iwata, yura ayen issaram, ur illi udegger, ur telli lmut, ur telli truẓi neɣ amerẓi.

 

Timura n umaḍal ẓrant di tilibizyuwat-nsen, di tallit n tegrawla n tewleft (la révolution de l’image),  Izzayriyen d agdud idduklen, zeddigen, am yegduden nniḍen, wid n tmura yufraren, neɣ ugar. Ttwirat-nni beddlent tamuɣli n tmurt n Lezzayer.

 

Nezmer ad d-nini, tikli n Lezzayer tekkes ayen akk ijerḍen di tmuɣli neɣ deg iqerra n iberraniyen, tekkes udem-nni herrwel akked nnger inetḍen zun d llazuq ɣef tmura n Wadda, timura n ‘’tiers-monde’’, zun zdint akked wukkim, imenɣi, times, ahuddu (les émeutes, les destructions, les incendies, les massacres, …) .

 

Tikli  di tmesbanit n Lezzayer tamaneɣt akked temdinin nniḍen rnant adar ɣer zdat, armi usment tmura n urupa deg yella imir-nni ccwal di tzerbatin n temdinin-nsent. Ttwirat iffɣen seg usayes n Paris (Place de la République), n Montréal, n Londres, neɣ Barcelone, … fkant-d udem yernan ccan ameqqran, armi yewweḍ inteq-d uneɣlaf n Fransa, Jean Yves Le Drian, inna-yas : « nẓer ayen iḍerrun di tmurt n Lezzayer s tmuɣli  i yaɣ-isferḥen, iwumi nga azal (‘’avec un peu d’admiration’’)[1] …s tutlayt n tadiplomasit, tidett :

– ‘’avec beaucoup d’admiration’’ ».

 

Neẓra tamurt akken tella di tikliwin.

Win neɣ tin iddan di tnemmast n tikli, di yal tamdint, izmer ad iẓer s wallen-is ayen illan din : d tamurt akken tella, s yergazen-is, tilawin-is, ilmeẓyen, tilmeẓyin, imɣaren, timɣarin, iwid meẓẓiyen ɣef tuyat n ibabaten d tyemmatin-nsen neɣ ṭtfen-ten deg ufus-nsen ; llant tlawin s tadist tedunt l leḥder, llan yemdanen ikerfen deg tkerrusin-nsen. Tamuɣli gar-asen akken llan d tamuɣli n tegmatt, n tddukli, n lxir d talwit.

Wid ittwaṭṭfen deg yexxamen-nsen illan ɣef ubrid, fkan-d afus akken zemren, ttruccun-d wid ileḥḥun s waman isemmaḍen, tikkal rennun-d tiɣratin akked wayen nniḍen, zun d tameɣra n ugdud.

 

Tikli n talwit d tiwizi :

Di yal amkan, tikli ur telli d tameɣra. Tikli tesddukel Izzayriyen zun d tiwizi mgal adabu akken ad inger wakali. Ur lllin deg-s iferraǧen. Win d-iffɣen akkin si tikli, iffeɣ kan akken ad ibeddel tarbaât, ad idreg i tili,  ad iẓer amkan nniḍen, ad yaf imeddukal-is, ad isel i wayen ccennun da neɣ din, ad iɣer tilewḥin yuran nnig iqerra n yemdanen, akkin neɣ akka.

 

Illa wayen ibeddlen deg iqerra n izzayriyen, maca ur iẓri yiwen acu ibeddlen, anwa aḍu amaynut i d-isuḍen…

Tidett, di tazwara tikli n talwit ur telli d ccerṭ amezwaru n wid ilḥan di Xerraṭa ass n 16 di furar neɣ di Lezzayer deg wass n 22 di furar, zdat lbusṭa tameqqrant.

Mi bdan tikli, illa ukukru ameqqran. Ur ẓrin yiwen acu ad ten-id-immagren : d tidebbuzin n imsulta neɣ d tirsasin n iserdasen am tin n 1988. Awalen n yiwen illan din : « Neqqim, neṭṭef tiɣemmar, nettraǧu. Anwa ad d-ibdun ? Ur ẓriɣ amek i tendeh, nesla i twuɣa akkin, tama n tezribt Ben Mhidi, dɣa nekcem tanemmast n ubrid, nsuɣ akken nezmer, tekker d tamesbant d wawal ! ».

Taggara teffeɣ ɣer ubrid n talwit, si yal tama : imsulta ur d-wwiten, ǧǧan imdanen suɣen,  lḥan, ma d imdanen-nni ddan s talwit akken ufan, ur rẓin, ur sxesren. Ass-a yella d  ammud/lfayda ameqqran i tmurt n Lezzayer.

 

 Taɣuri / Tifin-nnaɣ (the findings) :

Tikli n talwit terẓa asalu amaynut di tmurt-nnaɣ, tettimɣur ugar armi tewweḍ ass-a d tagrawla deg ubrid-is, deg wayen i tqubel, ɣer wanda i teteddu : teddukel tcemlit akken ad ikkes udabu n usekkak ɣef uẓar di tmurt n Lezzayer.

Taɣuri si tikliwin zun d adlis yuran :

  • Tagrawla tekkes tilisa n tigdi, tekkes ccek gar yemdanen, ẓran Izzayriyen tesddukel-iten twizi,
  • Tukksa-nni n tigdi teldi abrid i wawal gar yemdanen ; di yal tikli, di yal amkan di tuddar neɣ di temdinin d amjaddel gar yemdanen (yal tikkelt d agraw ur nferru akken ad ikkes systeme asertan, s talwit, nebla ma thudd tmurt,
  • Kecment tlawin tanemmast n tnekra, am nitenti am yergazen,
  • Teddukel tiɣri n yemdanen : d asiwel n imeddukal deg ubrid neɣ deg uzeṭṭa n FB i temlilit ilmend n tikli d-iteddun – anwa amkan – anwa adar di tikli – anwa slogan ad nini…
  • Tezdi tmurt zun d taddart : di smana kan, slogan d-iffɣen di tama-ya, din kan ad yaɣ tamurt, si Lezzayer ar Annaba, si Wehran ar Tamenɣest.
  • Tebda teddukul tmuɣli n yemdanen deg usalu n tnekra n nunamber 1954 (Esprit de novembre), n usarag n Summam…
  • Tin i ten-yugaren, d ayen d-iffɣen seg iẓuran n tmurt, d ‘’tucerka n tgella d lemleḥ/tisent’’ gar wid ileḥḥun, seg-ufus n wid-nni d-issuffuɣen yal učči ɣer ubrid n tikliwin (aman, seksu, tiḥbulin, tiẓidanin, yal lfakya,…). D ayen ur nelli di tmura nniḍen n umaḍal. Ur illi d udem-nni kan n ubuddu, s ssadaqa. D azamul ameqqran i yesdduklen imdanen seg iseggasen imezwura n talsa, asmi d-lulen yemdanen, teddun, zedɣen tuddar. Ass-a, d talalit tis snat n Lezzayer seg iẓuran-is inesliyen, anda yal tamdint n tmurt tuɣ-d aẓar si taddart / iɣrem, si tmetti n tmurt tamaziɣt.
  • Ass-a, amgared-nni, neɣ tismin nni yellan gar ibeldiyen (ifellaḥen n berra, n tewsimin) akked iḥedriyen (imezdaɣ iqdimen n temdinin) nezmer ad d-nini tebda tekkes-it akkin tegrawla n furar, tezdi-ten, tesddukel-iten deg usalu n tɣermiwt (citoyenneté), n talsa.

(ruralisation des villes)

Tazmert n talwit tufrar nnig yal tazmert.

Akken tebɣu teffeɣ azekka tegrawla n ugdud Azzayri, abrid n tnekra di talwit yenjer, yuɣ amkan-is ɣur yal amdan. Awalen n umɣar-nni d-mlaleɣ di tikli n Bgayet, di Lexmis, yeččur ulawen : « ukiɣ tuɣal-d temẓi-w, yuɣal-d usirem, ferḥeɣ d ayen kan… !».

 

D tin i d tazmert n ugdud ur nettruẓ, ur telli tayeḍ, berra n unnar n yiɣil (draâ), n wukkim.

D win i d abrid yugaren tazmert n udabu s iserdasen-is, s tdebbuzin-is, s lemkaḥel-is, s yiḍan-is, s aâzrayen-nni azegzaw yettruccun imdanen s waman yerɣan,  neɣ azekka s ‘’les chars’’-is ma yessuffɣen-ten-id.

 

  1. Anay amazigh akked wanay n Lezzayer zdin am iḍudan ufsu, isbuḥruy-iten waḍu.

Seg wussan imezwura n tnekra n talwit, yufrar-d wanay amazigh ɣer tama n wanay n Lezzayer. Γas akken yella wanay amaziɣ di tmesbaniyin si tefsut n 1980 akked tefsut taberkant n 2001, di tmurt n Leqbayel, yufrar-d deg Awras, di Tamẓabt, di Merruk, di Libya, di Mali ufella (Azawaḍ, MNLA) akked Tunes deg iseggasen-a.

Maca si 22 di furar i d-iban s ugar, iṭṭef tanemmast/ ammas.

 

Sin wanayen-nni zdin zun d yiwen. Llan wid i ten-isdduklen deg yiwet tɣanimt, llan wid i ten-icudden i sin ɣef tuyat-nsen, llan daɣ wid idduklen d tarbaât n imeddukal neɣ d tawacult, wa yurez wa, wa yurez win.

 

Timlilit, tuqqna neɣ taddukli-nni n wanayen d azamul :  tamurt n Lezzayer d aḥric n tmurt tameqqrant : Tamazɣa-nnaɣ, zun Lezzayer d yelli-s n Tamazɣa.

 

Ass-a, anay amazigh iffeɣ i tlisa n tmurt, ittwassen, ẓran-t-id akk si tmura n umaḍal.

Di yal tamurt di tazwara steqsayen d acu-t wanay-nni igan amdan di tnemmast-is (Aza amaziɣ d unnuɣ n wemdan akken d-ilul/signe anthropomorphe).

Anay amaziɣ, di tfekka-s, isddukel tamurt tamaziɣt, izdi amdan akked tmurt ideg yella yedder si leqrun d leqrun imezwura, si send amezruy (préhistoire).

 

Agdal n wanay amaziɣ.

Si mi d-iffeɣ wanay amaziɣ ɣer tafat, isbuḥru-t waḍu, iffeɣ akkin ɣef tmura, iga isem i yiman-is akken issemɣer asirem di tmurt-is, adabu n usekkak iwwet ad t-yerr ɣer tesraft, ɣer tillas. D lǧerḥ ur nḥellu (Blessure incurable).

 

Alɣu n udabu n Lezzayer akken ad ittwakkes yal wanay ur nelli d anay n waggur d yitri ur illi d alɣu n tmurt n Lezzayer.

Tiḥila-nni usant-d si tmurt taberranit, sɣur wid iqqnen wid iṭṭfen adabu ass-a di tmurt n Lezzayer. Tidett ad d-teffeɣ azekka.

 

Tazarezt-nni ur teṭṭif. Tameṭṭut-nni i yurzen imsulta di Lezzayer s wanay amaziɣ, nnan-as ‘’terfed anay aberrani, €âlam ajnabiyya’’, uran-t nitni di rrabul, syen nnan-as ad tezmel rrabul-nni. Nettat ur teqbil ad tezmel. Terra-yasen : « nek refdeɣ anay n Tamazɣa, d tamurt-iw ! ».

Tadyant-nni, neɣ awal nni ‘’anay aberrani’’,  mačči d ayen d-issuffeɣ umsaltu deg uqerru-s, d ayen i yasen-nnan imeqqranen-nsen akken imsulta yellan deg ubrid ad asen-aɣen awal. D tiḥila, zun ‘’ikcem-d waâdaw si berra n tmurt’’ !

 

Taɣuri / tifin-nnaɣ (the findings) :

Ilmeẓyen n tmurt-nnaɣ :

  1. Gan-as azal ameqqran i wanay amaziɣ, d aẓar-nsen, d immal-nsen di tddukli n Tmazɣa tameqqrant,
  2. Ssarden ammus yeḍlan ɣef anay n Lezzayer si 1962, rran-t d azedgan.

 

Ayen i ẓriɣ d wayen sliɣ :

Ẓriɣ udmawen n yelmeẓyen-nni iteddun ɣer umkan n tikli, anay icudd ɣef tuyat neɣ yesbuḥru-t waḍu nnig-nsen, zun ɣer twizi tameqqrant i ten-isdduklen,

 

Ẓriɣ acḥal d tawacult teddukel, tga adar akken ad gen tiwlifin/ttwirat, s teḍsa d unecreḥ,  anay amaziɣ akked win n Lezzayer zdat-nsen neɣ af tuyat-nsen, akken ttwirat-nni ad ilint azekka d ttbut  n yiseɣ, d tinigan, ad inint : « nella din, ass-nni ! ».

 

Ẓriɣ yiwet terbaât n imeddukal mi derren zdat waza-nni ameqqran ; ẓriɣ allen n yal yiwen mi ibedd s tfenṭazit i ttwira-s zdat waza-nni, iqubel imeddukal-is, afus-is yers ɣef udlis igan s wuẓru i yuran s tmaziɣt (« Win ibɣan tamaziɣt, ad yissin tira-s »).

 

Sliɣ i wawal n yiwen ilemẓi mi d-irkeb di tkerrust, inna-yaɣ-d akken icmumeḥ, anay amaziɣ gar ifassen-is  : « Ma ɣellin-d yeẓra seg igenni, ma ɣef uḍar, nek ad awḍeɣ Tizi i tikli n  lǧemaâ ! ».

 

‘’Aggur d yitri’’.

Sliɣ yakan i wawal n yiwen umjahed n tidett, iḥka-d ɣef umeddakel-is umadaɣ :

– « Mḥend iteddu yal ass, anda yella yettawi agrab d ameẓyan ɣef tayett-is. Deg ugrab-nni tella tbeṭṭen yiwet taâllamt n Lezzayer, d tazedgant.   Asirem n Mḥend ittargu-t yal-ass : « ad yaâllqeɣ taâllamt-nni yiwen wass, s ufus-is, nnig lkazirna ara nekcem s ubarud ». Yiwen wass, newweḍ ɣer usirem-nni i yettargu Mḥend, nekcem lkazirna, iaâlleq Mḥend taâllamt-nni… ».

 

 

 

Awal aneggaru ɣef wanay n tmurt deg umaḍal :

Tella yiwet tmurt tufrar, d Marikan (Iwunak idduklen n Marikan, USA). Tuttra tameqqrant : amek imeẓyanen-nsen ḥemmlen ugar anay-nsen ɣef wiyaḍ?

Tasarut n tuttra tella deg umezruy n tmurt-nsen :

(1) Amek i d-slellin tamurt-nsen gar ifassen n Legliz,

(2) Amek i slemden deg uɣerbaz azal n tlelli-nni n tmurt akked wazal n wanay-is.

 

Tidett, ala adabu yersen ɣef tugdut i izemren ad iseddu tamussni-nni, tasertit-nni n tayri n tmurt deg wulawen n imeqqranen, n imeẓyanen.

 

Ass-a, nekkni numen, azekka ad ikcem uselway, neɣ taselwayt Tazzayrit tazeqqa-nni n El Muradia ; ad yaâlleq wanay amaziɣ akked wanay n Lezzayer, dduklen, zdin am iḍudan ufus.

 

  1. Tutlayin n ugdud uɣent tanemmast (tamaziɣt akked darǧa).

Tama n wanay di tikliwin illa yiles, d tutlayt n yal tiɣri. Γas llant kra n teɣriwin s taârabt lfusḥa akked tefransist, ma d amur ameqqran illa s darǧa akked tamaziɣt.

 

Nebla ma nuder-itent-id, d tiɣriwin akked isefra i d-ilulen seg yimi n tarwa n tmurt-nnaɣ, n ilmeẓyen-nnaɣ.

Ayen issewhamen aṭas : ala slogan-nni « Pouvoir assassin » (adabu inɣan/adabu ineqqen) i yeqqimen akken illa s tefransist, di yal tama n tmurt n Lezzayer (ur itterjem s tmaziɣt, wala s darǧa).

 

Tuffrar-d yiwet tiɣri : ‘’Ad kksen akk / Yetneḥḥaw  gaϵ’’ :

Awal-nni « ad kksen akk / Yetneḥḥaw gaϵ » iffeɣ-d s niyya, ur t-igguni yiwen. Iffeɣ-d sɣur yiwen ilemẓi di Lezzayer tamaneɣt. Inna-t-id seg wul-is ilemẓi-nni mi yas-tenna tneɣmast n Sky News TV :

– « … siwel s taârabt ! »,  irra-yas ilemẓi-nni,

– « d tagi i d tutlayt-nnaɣ, darǧa ! ».

S yiwen wawal, tutlayt darǧa tuɣ amkan-is di tmurt-is.

 

Γas tamaziɣt tuɣal ɣer deffir di tazwara-nni, ass-a tuɣ amkan-is am nettat am darǧa. Ur ibḍi wegdud, d wid ittuɣun s tmaziɣt i yettuɣun s darǧa.

 

Mazal tanicca tenta deg wallaɣ-nnaɣ.

Yal win i steqsaɣ di tnemmast n tikli, mi yella yettuɣu s darǧa, s taârabt lfusḥa neɣ s tefransist, ayɣer mačči s tmaziɣt,  ad d-yini :

– « Akken ad fehmen wid iḥekmen ! ».

Deg wadmeɣ n yal amdan Azzayri : wid iḥekmen mačči d at tmurt-nnaɣ, ur ssinen tamaziɣt. Ar ass-a, nẓer adabu yeqqim deg ufus n listiaâmer/temhersa aberrani.

 

Azal n tutlayt sɣur imawlan-is.

Tutlayin akk n umaḍal msawant. Maca yal yiwet azal-is d azal akked yiseɣ i yas-gan warraw-is (s tefransist qqaren-as ‘’le prestige d’une langue’’). Ass-a, agdud i d-ikkren zun d yiwen di tikliwin n talwit ur isetḥa s tutlayt-is, d tamaziɣt neɣ d darǧa, irna-yasent ccan d ameqqran.

Azal n tutlayt di yal tamurt, tikkal ittbeddil, ad yifrir neɣ ad yader akken tella teswaât. Nezmer ad d-nesmekti kra n tedyanin deg umezruy-nnaɣ, neɣ n umaḍal :

  • Mi tebda lgirra n 1954, llant tuddar n uzaɣar, akkin i Ssur Lɣezlan, imezdaɣ-nsent rrant iles-nsen ɣer darǧa. Mi bdan ttawḍen ɣur-sen yemjahden n W3 (tawilayt tis 3) s lemkaḥel akked tselsa n minitir, ssawalen-asen s tmaziɣt taqbaylit deg unejmaâ, uɣalen-d at tuddar-nni ɣer tutlayt tamezwarut, taqbaylit-nsen.
  • Si tama nniḍen, deg Awras, ilmend ad teddu tcawit deg ubrid n tilelli, ad tennerni, llan ifesyanen imeqqranen igedlen tacawit gar yemjahden ; awal n yiwen kulunil iḥekmen din : « ur tutlayet tacawit gar-awen !» (colonel Haoues ?).
  • Asmi tefra lgirra di 1962, imezdaɣ Izzayriyen iberkanen n Uheggar i yellan imir ddaw laânaya n Imucaɣ, kksen tamaziɣt tamaceɣt, beddlen iles, rran-tt ɣer darǧa, asmi kan ẓran adabu n FLN ibedden di Lezzayer iteddu s taârabt mačči s tmaziɣt !
  • Di yiwet tmurt n Kenya, di Tferka, yiwet tewsimt/teqbilt (tribu) i yellan tafellaḥt-is d takessawt n yeqḍaren deg izuɣar, ǧǧan tutlayt-nsen akken ad ṭṭfen tutlayt n tewsimt yellan tama-nsen, d ifellaḥen. Akken ad idiren ɣer zdat ur neggren, ad mnasaben akked lǧiran-nsen, akken arraw-nsen ad msefhamen yid-sen, fran gara-sen ad ǧǧen tutlayt-nsen[2], ad kksen idles-nsen, ad t-ttun akken ad inger wakali.

 

Taɣuri / Tifin-nnaɣ (the findings) :

Tamaziɣt ur tewwiḍ ɣef talast n nnger i d-nesmekta afella kan. Ur injir ubrid n nnger-nnaɣ, maca « win iqqes uzrem ittagad aseɣwen ».

 

Sin wuguren i yellan zdat tutlayin-nnaɣ, tamaziɣt akked darǧa, snat temyifin/tmecqirriyin (défis) ara qablent ɣer zdat :

 

  1. a) Tamaziɣt, ɣas ass-a d tutlayt taɣelnawt d tunsibt di tmurt-nnaɣ, d tamara ad tekcem tadbelt n tmurt, ad tekcem di tdamsa n tmurt, ad tekcem di temdinin n tmurt di yal tama. Tamaziɣt, ma teqqim d tutlayt n tuddar kan, ad tenger. Di 50 iseggasen d-iteddun, azal n 90 % n imezdaɣ ad ilin d imezdaɣ n temdinin.

Tamaziɣt ur tezmir ad tbedd, ad tennerni deg udabu n wass-a i yas-d-igan afrag ameqqran. Akken tamaziɣt ad tgemm, ilaq ad tbeddel addad, ad tessiɣ i tmurt. Di tugdud kan i temzer ad taf abrid n tudert-is.

 

  1. b) Addad deg tella tutlayt darǧa (‘’taârabt n Lezzayer’’, neɣ ‘’taârabt n Tmazɣa’, tamaɣribit) ass-a, izga-d ddaw win n tmaziɣt.

Di tmuɣli n udabu n Lezzayer, darǧa tettwaḥqar, ur telli d tutlayt s yiman-is, acku dlen-tt s taârabt lfusḥa, zun d yiwet tutlayt. D war tamussni, d tiḥila.

Ilaq ad ikkes buberrak i yedlen-fell-as, ad d-teffeɣ ɣer tafat, d tutlayt taɣelnawt d tunsibt, ad tekcem deg uɣerbaz atrar, tama n tmaziɣt, deg wahil n Lezzayer tamaynut.

Affiche de l’Avènement
  1. Imdanen ɣas mgaraden di tikta n tsertit, neɣ di ddin, … maca d Izzayriyen akken llan.

Tagrawla n furar tezmer ad tbeddel udem n tmurt, ma yella aleqqem ad d-iṭṭef si lsas, mačči d acebbeḥ afella.

Akken talwit ad tefk imɣi di tugdut, tin ara idumen, ilaq ad d-taɣ aẓar seg yidles n tmurt. Tikliwin di yal tama n tmurt ldint-d tabburt : dduklen yergazen, tilawin, imeqqranen, imeẓyanen, imɣiden akked wid ikesben, zun d tiwizi, ɣas yal yiwen s tmuɣli-s.

 

Mi dduklen, armi yella wayen i ten-isdduklen. Mačči d tukksa kan n uselway aqbur i tallit tis 5. Isdduklen-iten usirem n bennu n tugdut, ad ilin deg-s akken llan.

Tugdut deg-s tigejda (ilugan), anda amezwaru deg-sen d amyiqbel n yemdanen gar-asen d wiyaḍ (diversité et esprit de tolérance) di yal tamsalt :

– di tutlayt ma llant ugut n tutlayin,

– di ddin ma llan nnig yiwen neɣ ulac, anda yal yiwet gar-as d yiman-is, gar-as d bab-is,

– di tikta n tsertit (tilelli tamagdayt).

 

Di yiwet tikli di Lezzayer tamanaɣt, teḥka-d yiwet tmeṭṭut ibedden di tnemmast n tikli, temjaddal akked sin n wat ičumar (islamistes/inselmen isertiyen), tenna-d :

– « ɣas ur nemsefham di tmuɣli amek i nẓer tamurt-nnaɣ, ayen i ɣef d-neffeɣ ɣer ubrid, taggara ur nennuɣ, nemmeslay s talwit, ur yi-d-wwiten mi nek d tameṭṭut zdat-nsen deg ubrid n tnekra…».

 

D amedya s wazal-is, d win ara neṭṭef d azamul, ad isddukel yal yiwen gar-as d win illan ɣer tama-s.

 

Taɣuri / Tifin-nnaɣ (the findings)  :

Ayen ɣef nettazzal ass-a, win iwumi nga isem tugdut, ur ittnuz di ssuq.

Illa deg iẓuran n tmurt-nnaɣ, d idles amezwaru n tmurt-nnaɣ di yal tamnaṭ n tmurt.

Idles ibda seg yiles, si tselsa, ar tikta n umdan gar-as d yiman-is ; ama di tesnakta di tsertit, neɣ di ddin i win yumnen gar-as d bab-is, akken ibɣu yili usalu n ddin, akken tebɣu tili tẓallit-is.

 

Ccerṭ n uzekka akken ad naɣ asalu iwatan, d tamara fell-aɣ ad nesteqsi amezruy-nnaɣ si leqrun d leqrun imezwura, ad as-nekkes taɣebbart, am takka nni n tessirt inetḍen fell-as acḥal. I wayen illan d agerruj-nnaɣ si tallit n Masensen neɣ send Masensen, nekkni ad as-nernu tamussni yufraren, tin i yeddan d lweqt-is, i yeddan ɣur iɣerfan n umaḍal.

 

Ass-a amaḍal zun d taddart/iɣrem (village mondial), iddukel. Ur beddent tlisa d afrag i tmussni si tmurt ɣer tayeḍ.

Timetti n yemdanen zun yiwet, amaḍal yiwen i yellan, ayen ilhan di yal idles ad isfaydi i yal yiwen, war talast. D wagi kan i d abrid-nnaɣ akken tamegra n tegrawla n furar ad tefk imɣi i leqrun d leqrun. Nnan « acu tettnadiḍ ay aderɣal d tafat !  »…

 

  1. Akud/lweqt di tegrawla n furar 2019.

Tiɣri n ugdud tenna : « Γur-sen adabu, ɣur-nnaɣ akud akked usirem » (« Ils ont les armes et le pouvoir, nous avons le temps et l’espérance » ).

 

7 wagguren n tikli, n twuɣa, n tazzla, ma d adabu n usekkak mazal-it ibedd, issuffuɣ-d tuccar-is.

Adabu yenwan ad issens times di kra wussan, yuɣal deg wawal-is. Agdud i yenwan ad isseɣli adabu-nni di kra n smanat issemẓi ccerṭ-is. Ur tekki tama di tayeḍ.

Γas iceqqeq udabu, imderkal, maca ibedd akken yufa, ɣas ifessi-d agus neɣ imi n tesraft, ileqqeḍ kra seg yemdanen-is ɣer leḥbus n Lḥerrac, neɣ n Blida.

Tikli-nni tban-d i wegdud zun d asedhu n warrac. Mačči d ayen i ggunin Izzayriyen.

 

Tagrawla n talwit.

Tagrawla n talwit ur telli d tagrawla akken i tettwassen deg umaḍal : ad tegerwel, ad terwi, syen ad d-iban yixf-is, tama ad tekk di tayeḍ. Mi yeɣli udabu-nni, ad d-iban ubrid-is neɣ ad tbeddel abrid i ssarmen wid tt-igan. Akken i teḍra di 1962.

 

Di tegrawla n furar ass-a, akken ur issarem yiwen ad iqqim udabu yellan (ala wid yesfaydin seg-s), akken daɣ ur issarem yiwen tuffɣa, neɣ agrurej n udabu ad d-iglun s uhuddu n tmurt.

Amek i d ixf-is ? Amek izmer ad iqabel wegdud tiḥila akked leḥbus n udabu i yeṭṭfen tanemmast, iẓẓa tuẓẓal, ikkat akken ad iqqim ?

Iberdan bdan ttbanen-d ɣas mazal ur suffuɣen :

  • Amussu n talwit ad iqqim kan deg ubrid n talwit, ur illi ubrid nniḍen, ur issarem yiwen abrid nniḍen,
  • Ad dduklent tregwa i iserrin di yal tama n tmurt, deg ikabaren imagdayen, di tdukliwin yezdin deg igerwan alamma yeqqel d aḥemmal ara ihudden adabu wakali,
  • Ad teqqar tala ansi d-keččem tedrimt i udabu (‘’tuẓẓga n petroll »’’),
  • Ad taweḍ ɣer waâzal n udabu (désobéissance civile), di talwit, ma terra tmara, taggara.

 

Ass-a am win iteddun ɣef tmellalin, asurif asurif, ɣas « Ad neddu, Ad nelḥu alamma yeɣli udabu ». Maca,  ma d aɣelluy n nnger, amzun ur tewwiḍ.

 

Taɣuri  / Tifin-nnaɣ (the findings) :

Tamurt ur tekcim di tesraft ur nessuffuɣ, i yas-d-iɣez udabu. Yal Azzayri iteddu yal ass ixeddem ayen illan deg ubrid-is, di tfellaḥt-is i twacult-is, i tmurt-is.

 

Di tallit-a, tella yiwet tikli iwatan, tettwassen deg unnar n tdamsa, n tussna (industrie) : « nlemmed simmal nteddu ɣer zdat / ‘’Nous apprenons en marchant’’, neɣ ‘’le chemin se construit en marchant’’[3]).

D win i d abrid-is ass-a, mačči d kra n tesnakta yeqqnen (idéologie figée), akka neɣ akkin, i izemren ad teseddu tamurt.

 

  1. Tamurt n Lezzayer mačči d tamurt n imukar.

S tiɣri « Teččam tamurt ay imukar ! » (klitu leblad ya serraqin !) i ddant tikliyin deg ussan imezwura, di yal tamdint, armi t-cennun warrac deg iberdan.

 

Ussan-nni deg rran ineɣlafen imezwura (Ḥmed U Yeḥya, Abdelmalek Sellal, …) ɣer ucekkal/lḥebs, iffeɣ wawal deg umaḍal, issewhem timura. Ur t-igguni yiwen. Amek i tezmer ad teḍru tedyant-nni, anda wid iṭṭfen taqacuct/tacwawt n udabu iḍelli-nni, di kra wussan ttwacudden, kecmen lḥebs ?

Tidett, yiwen ur igguni ad teffeɣ akken.

 

Awal n yiwen Kanadyan anesli i umeddakel-is Azzayri di Montréal : « amek akka, leḥkem nwen akk d imukar, d ayen issewhamen ! ».

 

Di 7 wagguren n tegrawla, innulfa-d wayen ur yumin yiwen. Mačči d tilufa nni timeẓyanin iwumi nsel akk’akka. D tawaɣit tameqqrant. Akk wid illan deg udabu kecmen di tibbandit n war talast, amur deg-sen kecmen acekkal/lḥebs n Lḥerrac.

Maca, ur illi d abrid-nni kan i suturen Izzayriyen, abrid iwumi semman ‘’taɣdemt n tilifu’’.

 

Ass-a, ayen ibanen am uzal : adrum i ten-yerran ɣer lḥebs yumes am wid ikecmen ɣer lḥebs. Ur illi win zeddigen gar-asen, acku win ur nettaker am nitni ur izmir ad yili akked wid iḥekmen/ittakren akken ufan, nebla talast.

 

Taɣuri  (the findings) :

Mačči d Izzayriyen i d imukar. Izzayriyen am nitni am at tmura nniḍen. D adabu, d ‘’system asertan/système politique’’ i ɣef yebna udabu si tazwara n 1962 i yessawḍen yal yiwen anda yella kra deg ufus-is, ad iddem akken yufa, nebla talast. Akken illa usaḍuf/lqanun, netta ad yekk nnig-s. Tawaɣit tameqqrant tusa–d seg uẓar n ‘’FLN-adabu-aserdas’’ i yesbedden tasnareft (dictature / aqeẓẓul) si tazwara….

 

D acu i d ‘’System asertan’’ n Lezzayer ? Anwa ur nesli neɣ ur d-nudir awal-a ?

Nezmer ad d-nini, system n Lezzayer yers ɣef tlata ifadden si tazwara-s di 1962 : ‘’aserdas, akabar n FLN, akked tadbelt taqeddact’’. Γas dduklen i tlata, llant tseddarin gar-asen :

 

  • Afella, d aserdas, adabu deg ufus-is i yella (d netta i yeldin tabburt s wuzzal),
  • FLN d iɣil n udabu, d udem n udabu zdat wegdud akken ad t-iseddu (ad inher agdud)
  • Tadbelt d taqeddact-nsen i sin, kerrzen yis akken bɣan.

Imdanen n udabu d wid iwumi gan isem Izzayriyen « At leḥkem/lḥukuma » (sḥab lḥukuma), d wid illan nnig lqanun, zwaren di yal tamsalt, ayen illan nsen.

 

Γas llant tewsimin/tribu (At Wejda/clan d’Oujda, Icawiyen, At Tlemsan, Leqbayel, …), d timucuha kan.

Tidett, win igren afus deg udabu, s tmussni (yiwen ittawi wayeḍ / cooptation) ad iqqim deg-s di tudert-is, neɣ yiwen uḍar berra, yiwen agensu. Netta ad yili yegguni ass-is akken ad ikcem ɣer temsiwt, d aneɣlaf, d lwali neɣ d ayen nniḍen.

 

Ayen icerken akk iaâggalen n system asertan zun d imcuddan n tzarezt (tajemmaât, tacebbakt… réseau) : nitni ttwaqqnen ; yal yiwen amek yuker, amek yezri zdat wiyaḍ, amek yefka afus, amek i yessusem, anwa i yas-ittalasen ‘’lxir’’, anwa iwumi yettalas di takerḍa n tmurt. Akken llan myussanen mcudden di tḥila-nsen. Ass-a amur ameqqran i gan yura, izmer ad d-iffeɣ ɣer tafat i teɣdemt ad ibedden azekka.

Ayen d-innulfan d amaynut di tallit taneggarut, d anekcum n ttejjar n usekkak (les affairistes) akken ad suffɣen tadrimt tameqqrant s ufus n lbankat n tmurt i lfayda-nsen… ad d-ǧǧen aḥric i wid i sen-ildin tabburt neɣ i warraw-nsen (groupes Haddad, Condor, Kouninef KouGC,  Tahkout, SOVAC,…).

 

Amedya : lwali akked wid am netta

Yal lwali ittaru di twilayt-is iḥricen n wakal, zun s wulac, i wid illan am netta di twilayin nniḍen. Nitni daɣ, yal yiwen ad as-yaru aḥric anda i yeḥkem. Syen ad ten-zzenzen s tedrimt tameqqrant i wid ibennun. D imelyaren i ikeččmen ɣer texriḍt-nsen !

 

Mačči kan di tmurt n Lezzayer i yessaweḍ udabu ibnan ɣef tesnareft (dictature)  ad iqqel taggara d agraw n tibbandit, ad yeg tamsiwt i yessaɣen i tmurt am umadaɣ uḍris. Kra n imedyaten yufraren :

  • Di tmurt n Philipines, Ferdinand Marcos akked twacult-is yuker imelyaren n dollars seg ugerruj n tmurt, infa si tmurt-is, immur d aɣrib,
  • Di tmurt n Panama, général Antonio Noriega ikcem di trafik n cocaïne akken d tlufa timeqqranin n tibbandit, immut deffir 30 iseggasen n lḥebs,
  • Di tmurt n  Congo, Omar Bongo iḥkem 42 iseggasen s tḥila akked lmut n yexsimen-is, iznuzu i yiman-is amur ameqqran n  petrol akked uranium n tmurt-is,
  • Saddam Hussein n tmurt n Irak, yerra tamurt d ayella-s netta akked warraw-is, taggara ihudd tamurt-is,
  • Ben Ali di Tunes, akked Moubarak di Maser, ḥekmen s twacult-nsen, sbabben tirac n tedrimt akked ugerruj n wureɣ deg yexxamen-nsen…. Wa yenfa, wa yegra-d di lḥebs armi mmuten.

 

Asmekti n kra n tmura-ya isdduklen-itent yiwen usafar : war tilelli n yemdanen di tmurt-nsen, anda ur telli tafrent n tidett, ur llin izerfan ibedden. Mačči d imezdaɣ n tmura-nni i d imukar, d adabu i d amakar.

Ass-a, ur ilaq laâr n udabu ad iḍlu ɣef tmurt, neɣ ad d-iqqim azekka d tacmatt deg umezruy n tmurt-nnaɣ.

 

  1. Ilaq ad tbeddel tmurt tikli / Paradigme amaynut : (changement de paradigme)

Nteddu ɣer taggara n wawal-nnaɣ.

Ad newwet ad d-nesddukel ayen akk i d-nenna si tazwara, ad t-neqqen zun d tameqqunt n tgedrin n yirden ittcuddu ufellaḥ deffir tmegra.

 

Tamurt-nnaɣ tebna ɣef usekkak si tazwara asmi tefra tin 1962.

Ass-a Izzayriyen ttwarzen zun gar sin iɣuraf n tessirt : sya d adabu asnaref (dictateur) amakar, sya d taârabt-tinneslemt.

I wakken ad tbeddel tmurt, d tamara ad tebnu ɣef tidett :

 

D tanekra n tilelli n tmurt i yessaɣen ass-a ara yeldin abrid, ad tmel amek ad ibedd udabu n yimmal, n uzekka, s tiɣri n Izzayriyen, d aḥric n Tamazɣa tameqqrant.

Abrid-is  ad izwir seg ubeddel n tmuɣli, ayen iwumi semman di tmura ‘’paradigme’’.

 

Awal-a (paradigme), gan-as tabadut (définition)[4] :

’Paradigme, d tamuɣli yellan deg uqerru n yal yiwen, tenjer/tunneɣ deg wadmeɣ-is,  iẓer yis ayen i yas-d-izzin, s lmizan-is netta, iteddu deg ubrid-nni zun d win kan i d abrid, ma yunef ad tenger ‘’[5].

 

Γas mačči fell-as usarag n wass-a, nezmer ad d-nefk iberdan d-ibanen di tmurt n Lezzayer :

–  Ad d-nessers tagejdit tamezwarut : adabu d win n tmurt-nnaɣ, ad ibnu akken i nra nekkni.

– Azal i twuri (lxedma) n yemdanen akken asafar n petrol d lgaz ad qqimen d agerruj n ddaw tmurt i lǧil d-iteddun,

– Amdan yiwen wazal-is, d argaz neɣ d tameṭṭut,

– Taɣdemt ad tbedd d tilellit,

– aɣerbaz d win n tmussni, n tussna, mačči d win n tidderɣelt,

– Tuddsa n tmurt ibnan ɣef yidles n tmurt (timanit, awanek n yal tamnaṭ…),

– ddin akked tsertit ur zdin, tilelli di liman i yal ddin iteddun deg ubrid n talwit,

– Asalu ameqqran i bennu n Tamazɣa idduklen, (Imerrukiyen, Itunsiyen, Ilibyanen d atmaten-nnaɣ, d imaziɣen am nekkni  (« Butefliqa ya Lmerruki ! » mačči d laâr )

– atg.

 

  1. Taggara – Anda i nessaweḍ ass-a ?

 

Di tegrawla n furar iteddun, ma yella wayen ifran sɣur Izzayriyen i d-ikkren, d wa :

– « ulac tuɣalin ɣer deffir, ulac tuɣalin ɣer tudert n gar tuccar n system asertan n wass-a ».

D paradigme amaynut, d asalu i d-tefres teɣri n wegdud deg iberdan n yal amkan :

– « Ur nettruẓ ur nkennu, alamma yeɣli udabu »

– « Ur nḥebbes ur nessusum, alamma yenger wemcum » (amcum d system).

 

Di tmuɣli-ya, yufrar-d wawal i nsel yal ass, itezzi zun d taryact di yal aqerru:

– « Tama ad tekk di tayeḍ !».

 

D win i d asurif amezwaru akken ad tbeddel ɣef uẓar.

D win kan ad igen asalu, di talwit, akken ad d-teffeɣ tmurt si gar iɣuraf n tessirt.

 

D asmekti kan, ayen d-itekken ass-a si tama n udabu[6] ur aɣ-issefcal :

 

– D asekcem n Izzayriyen yal ass ɣer lḥebs,

– D tuqqna n ikabaren imagdayen akken ur ttemlilin, ur ddukulen, ur d-iteffeɣ ssut-nsen,

– D tukksa n wawal i yineɣmasen akked usekkak n tilibizyuwat n udabu,

– D beṭṭu n tmurt s waâzal n Lezzayer tamanaɣt s ugadir n wuzzal akked ikaskiḍen…

 

Tazzla-nsen ass-a akken ad gen tafrent, ad sbedden aselway-nsen, iban yiwen ubrid-is : d aleqqem n system asertan.

Ma ssawḍen ɣer tefrent, sbedden aselway-nsen, azekka ad teqqen tmurt akken i tella neɣ ugar :  acku wid ikeččmen ass-a deg udabu ad lemden amek ara srewten akken ur ttwaṭṭafen ara azekka !

 

Ihi, yiwen ubrid-nnaɣ : « tama ad tekk di tayeḍ… d nitni neɣ d nekkni ! ».

 

 

Tanemmirt ilmend n tsusmi-nsen, n usmusget-nwen.

 

 

  1. Résumé (en français).

Les acquis de la révolution pacifique de février 2019… que les chars ne pourront écraser.

La révolution pacifique de février 2019 a chamboulé la paysage politique et social du pays ainsi que sa perception depuis l’extérieur. Il était nécessaire de clarifier les éléments constitutifs, signes, symboles et comportements participant à ce renouveau de la nation :

  • L’installation durable de la voie pacifique comme moyen d’expression, en rupture avec les soulèvements violents qui ont marqués l’histoire millénaire du pays,
  • Le retour de la confiance entre les citoyens ; on se regarde, on se parle,
  • la volonté commune et l’élan pour construire une autre république basée sur la volonté populaire,
  • les marches pacifiques ressoudant les liens entre citoyens (familiaux, amicaux, villageois,…), réoccupant et s’appropriant l’espace national, les hommes et les femmes réunis,
  • l’expression d’un amour patriotique émouvant pour les drapeaux national et amazigh unis,
  • la réhabilitation de la voix et des langues du peuples, dardja et tamazight.

 

Enfin, la conviction et la détermination de ne plus laisser le système des oligarches du FLN et de ses associés confisquer le pouvoir, et l’engagement pour instaurer une république digne des ancêtres, basée sur la voix du peuple. « C’est eux ou c’est nous » disent les banderoles, partout. Mais aussi d’adopter un nouveau paradigme : la rupture avec ‘’la république pétrolière vache à lait’’ et la réhabilitation de l’effort dans la justice.

 

 

[1]« On assiste depuis plusieurs semaines à un mouvement de fond que nous suivons avec beaucoup d’attention avec aussi un peu d’admiration… ». Jean-Yves Le Drian, ministre des affaires étrangères, France.

[2]Claude Hagège, Halte à la mort des langues, éditions Odile Jacob, Paris 2000.

[3]Antonio Machado, poète espagnol :  «Marcheur, il n’y a pas de chemin, le chemin se construit en marchant».

[4] Un paradigme est un modèle de pensée qui organise et oriente la recherche et la réflexion dans un domaine de connaissances spécifiques, par exemple l’astronomie, la médecine, l’économie, ou l’écologie.

Un paradigme est une croyance que l’on prend pour la vérité, au point qu’elle surdétermine notre façon de penser. Un paradigme est un ensemble d’éléments épistémologiques, théoriques et conceptuels, cohérents, « qui servent de cadre de référence à la communauté des chercheurs de telle ou telle branche scientifique. En sociologie, par exemple, le terme “paradigme” est employé pour décrire l’ensemble des expériences, des croyances et des valeurs qui conditionnent la façon dont un individu perçoit la réalité et réagit face à ce qu’il perçoit.

[5]Ad ikkes wawal : « akka i tella si zik, ad teqqim akken tella !».

[6] Wid teqreḥ tsusmi n les médias iberraniyen akked yal adabu n tmura, akked wid yeggunin ad d-tas tallalt sɣur-sen, ilaq ad d-tkakin awal n zik  : « win ur nekmiz i yiman-is, ur as ikemmez yiwen ». Yal tamurt tettazzal i wammud-is (i lfayda-s) nettat, ad tfares adabu yellan akken i tufa, ad tewzen yal awal, yal tikli, ayen nniḍen akk d tiḥila.

Articles similaires

Bouton retour en haut de la page