S tchawith

Tilelli niɣ tawuri ? Mayen yexs Umeɣrabi?

Mayen umi qqaṛen “tilelli”? Tilelli tella xminni (asmi) afgan yettegg mayenma yexs maca asel ma yessekma (iḍarr) tudert en midden niɣ yekref tilelli nsen ad ggen mayenma xsen.

Tilelli: egg mayen texsed, sker ma trit, maca ejj iwdan (midden) ad ggen niɣ ad sekren mayen xsen, aha wer ttaḍes (wer ttmessa) tudert en midden. Xminni (asmi) afgan ila tilelli nnes ad yegg mayen yexs, netta yettili yezmer ad yaf tumert nnes aha ad yaweḍ (ad yelkem) ɣer tudert ay yexs i yixef nnes ed yiman ines.

Kkoẓt en tlelliwin tineẓmayin (muhimmin) akk llant d-tina:

1 – Tilelli tadamsant: ad iseɣ aha ad yezzenz wefgan ayenma yexs aha amekma ira aha i manwenma yexs, aha ad ɣer-s yili wagla nnes.

2 – Tilelli tujjidt: ad yefren uterras niɣ wefgan ajjed nnes (eddin nnes) niɣ tademmawt nnes (elɛaqida nnes) mamecma yexs. Ad yefren nnit es yixef nnes ad yili d-Ameslem niɣ d-Amasiḥi niɣ d-acafer niɣ d-war-ajjed niɣ d-kra nniḍen. Netta ila inezgi (elḥeqq) ad yessiwel aha ad yessenyuddu (ad yenceṛ) ajjed nnes niɣ tademmawt nnes jar midden.

3 – Tilelli tawengimant: ad yefren wefgan (bnadem) ad yeswingem mamecma yexs aha ad yini iẓri nnes i yiwdan (i midden) deg wesneɣmes (třibizyun, aṛadyo, idlisen, iɣmisen… atg.) es tlelli yemdan.

4 – Tilelli tasertant: ad yefren unamur (mmi-s en tmurt) mamec tamurt nnes tettwanbaḍ aha ad yazer (ad icarek) netta simant nnes deg wenbaḍ en tmurt nnes, aha ad yini iẓri nnes ilelli di wakk (maṛṛa) tiɣawsiwin tisertanin en tmurt nnes.

Tilelliwin a d-nitenti ay yuser (yeḥwaj) unamur Amurakucan (Ameɣrabi).

Ɣilad (řexxu, dɣi) anamur Amurakucan yettetter tawuri (amahil / eřxedmet) zi Eřmexzen. Maca neccin akk nneɣ nessen belli Eřmexzen (niɣ Awanak) wer izemmer aha wer yeẓḍar ad yefk tawuri i maṛṛa tarwa en tmurt. Ursar (ɛemmer-s) ad yezmer Elmexzen ad yewc tawuri i wakk inamuren, waxxa ɣa yili d-Elmexzen Amirikan niɣ Ayapani.

Awanak (di wakk timura omaḍal) wer ɣer-s telli tezmert ad yewc tawuri i midden akk. Tazmert a tella ɣer midden simant nsen ed tdamsa tilellit nsen.

Agadaz ilelli (essuq elḥoṛṛa) d-nettat izemmaren ad tewc tawuri (eřxedmet) i midden, maci d-Eřmexzen. Eřmexzen yessen ad ibedd deg webrid ad yejrew tiwsi (eḍḍariba) waha. D-ayenni umi yessen.

Eřmexzen wer yetteẓẓo wer imejjar. Eřmexzen wer yessin i tdamsa wer yessin i tmestagt (ettijara).

Azyen ameqqṛan en twuri ed wermud adamsan yella di tmestagt (ettijara) ed tkerza (tafedjaḥt) ed tdamsa tilellit, urid (maci) deg ufus en Eřmexzen . Eřmexzen wer izemmar i ca ɣas ajraw en tiwsi (eḍḍariba). D-ta d-tidett tameqqṛant.

Imelyunen ed yimelyunen en Yimeɣrabiyen yettettaren tawuri zi Eřmexzen wer tet ttifen waxxa qqimen ssuggumen (ttṛajan) tudert nsen amen temda, minzi (acku) Elmexzen wer izemmar aha wer yessin.

Yezmer Elmexzen ad yesmijjel (ad iweḍḍef) 1% niɣ 5% di-sen es yiqaṛiḍen ed yidrimen ay yejrew es tewsiwin (eḍḍariba) nnes, maca Elmexzen wer izemmar ad yesmijjel 100% niɣ 50% inamuren yexsen tamajilt (elwaḍifa).

Neccin nessen belli tigufsa (elfasad) ed tokkeṛḍa llant di tuddsiwin ed tdeblin en Elmexzen. Waxxa narr-dd 100% en ettmenyat ed yiqaṛiḍen ed yidrimen yettwacaren manayenni wer yettewdi (wer ikeffi) ad yessewri (ad yessexdem) 100% niɣ 30% en midden iran tawuri.

Tamukrist tameqqṛant (elmuckila tameqqṛant) tella di asmi Imeɣrabiyen wer ssiwilen ɣef tlelli. Yuccel (yettxissa) ad sɣuyyen midden ɣef tlelli nsen ad inin mayen xsen aha ad ggen mayen xsen.

Tilelli d-nettat ay ɣa iṛeẓmen tiwura i midden maci d-Elmexzen.

Tilelli d-taneẓmayt (muhimma) aṭṭas minzi (acku) tilelli d-nettat yettejjan aterras (afgan) ad yegg mayen yexs di tudert nnes, aha di tlelli nni yudef wemyawas jar midden deg wannaren en tdamsa ed tsertit afad ad sneflen tamurt nsen ed tudert nsen.

Es tlelli ay tzemmared cek ad tṛeẓmed aked umeddukel nnek tazaɣa (taḥanett) niɣ akabar asertan niɣ ca usenfar adamsan niɣ asertan nniḍen, wer tettɣimid d-amesɛi ɣer Elmexzen tettṛajid (tessuggumed) ad ac yegg deg ufus.

Akk timura omaḍal yellan imira (řexxu, ɣilad) d-timura tinabɣurin (Amirika, Kanada, Yapan, Swisṛa, Holanda, Aliman, Seppanya, Taywan, Kurya en Wenẓol, Ostṛalya… atg) iwḍent (lekment) ɣer waddad nni es tlelli tadamsant aha tasertant.

Smuqqel di Kurya en Wenẓol ed Kurya Ugafa. Mani tella tlelli ed mani wer telli? Mani tella twuri ed mani wer telli?

Mamec tegga Taywan tedwel d-tamurt d-tanabɣurt?

Tilelli. D-nettat ay d-asen iṛeẓmen tiwura.

Mayen yuccel i Umeɣrabi ad yetter zi Elmexzen d-tilelli (tadamsant, tujjidt, tawengimant, tasertant) ed usider en tewsiwin (asenqes en eḍḍariba) maci d-tawuri ed wesmijjel (ettewḍif).

Alzaz (elmizaniya) en Elmexzen niɣ en onabaḍ wer izemmar ad yessewri (ad yessexdem) 100% niɣ 40% inamuren.

Tawuri (elxedmet) tettas-dd zi tdamsa tilellit ed usirew adamsan (lintaj leqtiṣadi) maci zi Elmexzen.

Asider di tewsiwin (asenqes di eḍḍariba) niɣ tikkest en tewsiwin d-ayen yucclen i Yimeɣrabiyen ad ttaren zi Elmexzen. Idrimen ed yiqaṛiḍen yettɣiman di ejjibb nnec (di ogoḍil nnek) d-ayen yellan d-tilelli nnek minzi cek řexdenni (ɣakudann) tettilid d-ilelli di tudert tadamsant nnec aha tzemmared ad tegged es yidrimen nni ayenma texsed.

Xminni ɣa remsen (ɣa fehmen) Yimeɣrabiyen ed Yimaziɣen tidett en tlelli iwa řexdenni (ɣakudann) zemmaren ad ddaren tudert nsen amec xsen.

Mubarik Belqasem
tussna@gmail.com

Aḍris aya es Tmaziɣt en Yirifiyen.

Articles similaires

Bouton retour en haut de la page